födoämnesintoleranstest IgG-test

I början av september 2020 gjorde jag ett födoämnesintoleranstest, ett så kallat IgG-test. Här nedan tänkte jag gå igenom den plan jag lade upp utifrån de resultaten.
Det här var egentligen ett led i den funktionsmedicinska provtagning som jag ägnat mig åt under våren/hösten 2020. Jag har gjort både tarmfloratest (GI MAP) och prov på näringsstatus (Organix acids) för att ytterligare hitta nycklar för att må ännu bättre och förstå mina känsligheter och eventuella brister att arbeta med. (Jag får återkomma till GI MAP och Organix acids vid senare tillfälle.)

IgG-test, födoämnesintoleranstest

Ett födoämnesintoleranstest kan vara ett bra sätt att individanpassa sin paleokost, AIP-kost, FODMAP-kost etc. Men man ska vara medveten om ett par saker innan man beställer ett sådant här test.

Inom den konventionella vården gör man allergitester, IgE-tester, genom pricktest eller blodprov. Det visar på en allergisk reaktion. Men även om ett allergitest inte visar någon reaktion behöver det inte betyda att immunförsvaret inte reagerar alls på ett ämne. Intoleransreaktioner (IgG) kan också vara akuta och visa sig snabbt men även vara fördröjda reaktioner som är svåra att tolka med diffusa symtom, flera dagar efter exponering.

Ett IgG har en halveringstid på 3-4 veckor och visar således intoleransreaktioner på det du ätit ungefär den sista månaden.

Det är också värt att ha med sig i ett sådant här test att det inte kan fria, bara fälla. Alltså, om testet visar ingen eller väldigt liten reaktion kan det betyda att man inte alls ätit livsmedlet eller att det finns en immunologisk reaktion men som inte fångas upp av IgG-antikroppar. Får man dessutom utslag på livsmedel man inte alls ätit, är det sannolikt en korsreaktion från ett annat livsmedel. Korsreaktion innebär att man är allergisk/intolerant mot ett ämne som liknar ett annat ämne i sin struktur och därför ger utslag.

Därför är det bra att man tänker till innan man tar ett sådant här test. Var i sin läkningsprocess befinner man sig? Vilka andra tester har man eventuellt tagit/tar som kan stötta upp bilden och hjälpa till i analysen av resultatet? Tar man ett IgG test och får väldigt många utslag så är det snarare en indikation på läckande tarm än att man bör utesluta samtliga livsmedel.

Mitt födoämnesintoleranstest

När jag tog mitt test för snart ett halvår sedan hade jag kommit långt i min läkning och mitt mående. Tarmfloratester hade gett mig svar och hjälp för att komma åt parasiter och problematiska bakterier som jag behandlat under året. Jag var nu nyfiken på vad jag ytterligare kunde arbeta med genom kosten för att fortsätta må bra, inte belasta systemet ytterligare och lära mig mer om vad jag reagerar på. Som sagt, intoleransreaktioner kan vara väldigt luriga att lista ut även med en AIP-kost och återintroduktioner.

Här nedan delar jag med mig av mina resultat och hur jag tänkte med min egen ”behandling” utifrån resultatet. Notera att alla tester ska utvärderas i sitt sammanhang, med individen i fokus och ta hänsyn till bakgrund, mående, hälsostatus etc.
Det här är alltså inte på något vis en mall på hur man ska göra. Utan det är helt min egen plan utifrån mina förutsättningar.

Här kan du se en exempelrapport på hur ett annat IgG-test kan se ut: Exempelrapport 184 IgG (ej mitt test)
Testet tar man enkelt hemma med ett stick i fingret.

Jag gjorde ett test med 96 st livsmedel. IgG-testet är graderat 0-3 där 3 är högst reaktion.

Mina testresultat

Här är alltså mina resultat, inte så väldigt många men ändå lite att arbeta med. Vissa mer utmanande än andra!

3:or, hög reaktion:

• Jäst för bakning
• Cashewnötter
• Chiafrön

Jäst har jag alltid varit känslig för, inklusive näringsjäst (bjäst) som är ok under AIP och som jag provar att införa då och då eftersom det är en bra källa till bla B-vitamin. Det var inget problem att utesluta.

Cashewnötter är min favoritnöt så det kändes rätt surt. Dessutom är cashewnötter väldigt trevligt att baka med, vilken du ju vet vid det här laget att jag gillar att göra. Men de är också höga i FODMAPS. Så inte helt förvånande att jag reagerar på dessa. Jag upplever att jag klarar dem bra i måttlig mängd. Här fick jag svart på vitt att jag inte bör ha cashewnötter så ofta i min kost.

Chiafrön hade jag lite problem att återintroducera när det begav sig. Jag upplever att jag klarar vissa sorter bättre än andra. I perioder äter jag dock mycket chiapudding vilket var fallet under den här perioden. Så det var bara att utesluta.

Svårighet med fördröjda reaktioner

Jag kan förstå de här resultaten om jag känner efter. Dock trodde jag att jag skulle få utslag på ägg när jag skickade in testet. Jag sa till min man att jag var helt säker på saken och att det kommer bli så surt att få det svart på vitt att jag bör utesluta ägg lite längre tid.
Men så blev det inte! Och det som är ännu lite mer intressant är att när jag uteslöt framför allt 3:orna och 2:orna från testet så upplevde jag inte någon ”reaktion” när jag sen åt ägg. Innan upplevde jag lite orolig mage, lite svullen och kanske lite generell ”oro” i kroppen och jag trodde att detta berodde på äggen. Detta kom alltså inte alls när jag uteslöt tvåorna och treorna och testade äta tex kokt eller stekt ägg för att provocera fram en reaktion. Detta är för mig ett tydligt bevis på problematiken med diffusa intoleranser. Det är väldigt svårt att lista ut i vardagen vad man eventuellt reagerar på, trots AIP metoden.

2:or, måttlig reaktion:

• Jäst för bryggning
• Sparris
• Morot
• Blomkål
• Gurka
• Gröna bönor
• Potatis
• Sötpotatis
• Sesamfrön
• Vattenmelon
• Vete
• Dragon

2:orna påverkade min vardag lite mer än 3:orna. Morot, blomkål, gurka, sötpotatis, dragon och sesamfrön är vanliga livsmedel som jag äter varje vecka. Här blev det att tänka till. Blomkål och sötpotatis är höga i FODMAP så det känns också rimligt av den anledningen. Jag har reagerat på dem väldigt tydligt förut så jag kan tänka mig att de fortfarande kan reta systemet utan att jag direkt märker det.

Dessa livsmedel valde jag att helt utesluta några månader och sen börja äta då och då men inte varje dag. Kanske någon gång per vecka.

1:or:

• Svart te
• Selleri
• Vitlök
• Grönkål
• Svamp
• Cantaloupmelon
• Gluten
• Basilika
• Svartpeppar
• Oregano

Här har jag alltså inte så mycket reaktion alls. Men några nivåer låg och gled upp mot gränserna till en 2a. Det är också livsmedel som jag äter ofta, ja förutom gluten och melon då.
Jag valde att utesluta dem helt 3-4 veckor för att sen lägga till då och då, mest för att bryta en rutin än pga testresultatet. Jag blev mer medveten om hur mycket jag intog dessa livsmedel och gjorde helt enkelt lite andra val när jag tex gjorde te eller kryddade maten.
Poängen med en hälsosam kost är ju bland annat att äta näringsrikt, varierat och brett (utifrån sina egna anpassningar). Det är så lätt att ta ”det gamla vanliga”, det är enkelt och går fort i en hektisk vardag.

Sammanfattning

Trots att jag upplever att jag känner min kropp rätt bra vid det här laget bjöd alltså testet på lite tankeställare och insikter vilket ytterligare hjälpt mig på traven i mitt sökande.
Min son gjorde också ett test samtidigt. Jag tycker mig se samband mellan hans minskade migränanfall och uteslutningen av vissa födoämnen som hans test visade på reaktioner mot.

Läs mer om IgG-test och olika tester jag arbetar med här

Tips!
I senaste numret av tidningen Hälsa & Funktionsmedicin har Jonas Bergqvist skrivit en ingående artikel om dessa tester där han också går igenom det vetenskapliga stödet.