Uppföljning av prover och medicinfri

Uppföljning av prover och medicinfri

Idag delar vi inte något recept, idag delar vi med oss av den hälsoresa vi gjort (jag säger vi för även om det är jag som varit sjuk så påverkas hela familjen) och fortfarande gör.
(Som kokosgrädden på rotsellerimoset har vi städat bland alla AIP-recept och kategoriserat om dem. Nu är det lättare att hitta den typ av aip-recept du är ute efter, t. ex frukost, middag eller snacks. Kika in i menyn ovan under Recept/AIP!)

Den 26 oktober 2018 var min första dag medicinfri. Då hade jag knaprat piller i ett år. Först höga doser av kortison som gjorde mig galet speedad, med händer som skakade och inte kunde skriva med penna, sömnbesvär, svullna fötter för att bara nämna några biverkningar. När det inte fungerade gick vi över till immunhämmare, azatioprin. En låg dos samtidigt som jag startade följa det Autoimmuna protokollet, AIP. Efter 2,5 månader var jag symptomfri.
Någon månad senare lämnade jag in calprotektinprov (mäter inflammation) som för första gången var normalt, runt 50. Det hade varit uppe på över 800 när jag var som sämst.
Efter lite förhandling med Dr J kom vi överens om att hålla medicineringen i 6 månader (istället för rekommenderade 4 år), ta nya prover och sen sluta med medicin.

Nu, då och framåt

Där är vi nu plus några månader. Jag har tagit nya prover med en månads intervall och i fredags hade vi telefonmöte, Dr J och jag. Mitt calprotektinvärde var 17, gången innan det <15. (Normalt räknas <50) Dr J var såklart mycket nöjd. Vi kom överens om att ta nya prover med 2-3 månaders mellanrum under året som kommer. Men det var egentligen inte det som är intressant med det här telefonmötet.
Missförstå mig rätt, jag är oerhört tacksam över att jag idag inte har några symptom av min Chrons, jag är tacksam varje dag jag kan säga ”Tack, jag mår bra”. Jag reagerar varje morgon när jag borstar tänderna på att jag faktiskt inte också tar min medicin.

Men det är så konstigt, vi människor är så anpassningsbara, lika normalt som jag tyckte att livet med magsmärtor var tycker jag nu att livet utan magproblem är. Ibland funderar jag ”hur illa var det egentligen?” ”Jag kanske bara överdrev”. Men då minns jag bistra miner på läkare, Magnetröntgen, ultraljud, koloskopi, otaliga läkarbesök, många tårar och kommentarer som ”det kommer bli bra, idag kan man ha ett bra liv med Chrons, forskningen går framåt”. Kommentarer som visserligen tröstade på ett sätt men skrämde skiten ur mig, och Niclas, på ett annat.
Jag vill inte ”ha ett bra liv med Chrons”. Jag vill ha ett bra liv. Punkt. (Hur jävla svårt ska det va?! Ja, jag var rätt arg också.)

Kostens inverkan

Tillbaka till telefonmötet. Efter att vi gått igenom provsvar och den vanliga uppföljningen frågade Dr J mig om jag fortfarande höll min kost och fortfarande följde det autoimmuna protokollet.
Det som följde var inte ett samtal om min sjukdom och min prognos utan ett samtal om kostens inverkan på autoimmuna sjukdomar generellt och inflammatoriska tarmsjukdomar specifikt. Han berättade också om de konferenser han deltar i och hur diskussionerna nu också innefattar kosthållning och hur man kan med kostens hjälp undvika att trigga igång nya inflammationsskov. Vi pratade om funktionsmedicin och min utbildning till kost och hälsocoach.
Från att på vårt första möte gått från ”det spelar ingen roll vad du äter, ät som vanligt” till ”kosten har en stor inverkan och kan hjälpa mot inflammatoriska tarmsjukdomar” på 1,5 år tycker jag är fantastiskt!
Jag är också väldigt tacksam att Dr J inte avfärdat mig utan backat mig i de besluten jag tagit, trots att jag gått emot hans professionella rekommendation, och istället följt upp mig noggrannare än vad som kanske annars varit nödvändigt.
Det går fasen framåt!

Framtidsvision?

Så tänk om, om vi blickar lite längre fram, att läkaren som tar emot sina patienter också kan få rekommendera patienten att gå till en kost och hälsocoach?! Vore det inte det ultimata!? Eller patienter i riskzonen för olika metabola syndrom t.ex diabetes. Kom, kom! Nu kör vi! Jag vill peppa, coacha, lyfta, råda, optimera, motivera, inspirera och hjälpa varenda människa som är redo att påverka sin egen hälsa, ta kontroll över sin egen situation och vända skit till det positiva!
Jag vill ropa ”Nu kööör vi!” det är så roligt! Ja, alltså inte sjukdomarna i sig såklart, eller att människor behöver det, utan att det finns så många redskap att ta till och så många man skulle kunna hjälpa!
Samtalet med Dr J gjorde mig glad. Och hoppfull.

Livsomställning och motivation

Jag såg ett citat häromdagen som fastnade och följde med mig:
”One reason people resist change is because they focus on what they have to give up, in stead of what they have to gain”.
”En av anledningarna till att människor motstår förändring är för att de fokuserar på vad de ska ge upp, i stället för att fokusera på vad de har att vinna”
Väl formulerat tycker jag, och faktiskt precis så man bör tänka för att ta sig an AIP. Det är tufft, javisst, men att fokusera på vad man har att vinna gör det mycket mer motiverande. Tänk 30 dagar. 30 dagar och så mycket att vinna.

Ha en underbar dag! Snart är det fredag?

/M